Heli Thorén från Cozy Publishing- förlaget berättade om hur man skriver en egen bok
Då jag hörde att Pro Ingå rf:s kulturgrupp, med Eeva Pinomaa i spetsen,och i samarbete med Ingå Bibliotek hade lyckats få Heli Thorén från Carzy Publishing-förlaget att besöka Ingå Bibliotek lördagen den 28.01, blev jag genast eld och lågor. Jag hade skrivit egen text rätt mycket, men hade inte en aning om hur man kunde få den inom hårda pärmar. Dessutom hade jag äran att välkomna Heli till Ingå, som styrelsemedlem på föreningens vägnar.
Till tillställningen kom en glädjande mängd intresserade så man kan konstatera att det finns mera intresserade av skrivande än man kunde tro i Ingå. Många fler skulle inte ha rymmats och sitta.
Heli berättade först om sin egen bok som gällde olika skeden i hennes skilsmässa. Hennes framförande gick inte in i själva boken utan vad hon upplevt under skrivandet. En likhet , som jag kände igen, var den skam man känner om att kan ens texten visas upp. Heli löste sitt problem genom att ,trots sin skam, låta sin text läsas. Skammen försvann då hon märkte att hon fick positiv respons. Även något negativt kom men hon kunde ta emot det.
I detta skede vaknade redan flere frågor bland publiken. Diskussionen var tidvis väldigt livlig och gick på båda inhemska språken. Jag märkte att andra satt och funderade på exakt samma saker som jag. Jag fick svar på nästan allt som jag i förväg antecknat ner som frågor åt mig. Jag fick som svar att det kostar cirka € 15.000 om jag vill låta trycka en bok som jag själv betalar. Om jag vill att någon korrekturläser boken kostar det ytterligare € 350,-. Dylika nyttiga informationsfrön fick man med sig hem.
Heli berättade om sitt eget förlag, att den startat på grund av tvång. Hon hade fått så mycket arbetserbjudanden att man varit tvungen att grunda ett förlag för dem, och namnet blev Cozy Publishing.
Från början var det klart att man inte skulle publicera vad som helst utan att böckerna skulle vara kvalitativa i papper, bilder och tryck. Helis ord blev i mitt minne, då hon sade att en bok skall som helhet kännas, när man tar den i handen, att den är ett enastående verk.
I slutet av tillställningen tackade Ingås informatör, Benjamin Lundin, och donerade åt Heli ”Ingå pipon” som hon omedelbart drog över sitt ljusa hår.
Tacksam för tillställningen körde jag hemåt och funderade på att nu skall jag sätta min text i sådan forma att den kan skickas till förlages för genomläsning. Jag kom väl ihåg Helis råd om att detta arbete lönar sig att göra möjligast väl och färdigt. Då är det trovärdigt och övertygar läsaren om att den är skriven för att läsas och inte bara till egen glädje.
Text: Jorma Viita
Bilder: Helena Erikssson-Salo
